Viskos i kläder och hemtextil
Innehåll
Viskos är en regenererad cellulosafiber av trämassa, oftast från gran, tall, bok, eukalyptus eller bambu. Materialet hör till de halvsyntetiska fibrerna, eftersom råvaran är förnybar medan tillverkaren skapar själva fibern i en kemisk process med natriumhydroxid, koldisulfid och svavelsyra. Viskos är mjukt, svalt och faller vackert, men det blir svagare i vått tillstånd och krymper om du tvättar det för varmt.
Om viskos är ett bra miljöval går inte att avgöra utifrån fibernamnet. Naturvårdsverket konstaterar att viskos från ett slutet kemiskt kretslopp med förnybar energi kan höra till de bättre materialen, medan konventionell viskos med bristfällig avloppsrening och kolkraft kan höra till de sämsta. Det är alltså producenten och inte materialet som avgör.
Vad är viskos för material?
Kemister tog fram viskos i slutet av 1800-talet som ett billigare alternativ till siden, och därför bär fibern ibland namnet konstsiden. Råvaran är cellulosa, samma ämne som bygger upp bomullsfibern och veden i ett träd. Skillnaden ligger i att fabriken först löser upp cellulosan kemiskt och sedan pressar ut den på nytt som en jämn fiber, vilket är innebörden i ordet regenererad.
Just den processen gör att viskos hamnar i en egen kategori. Fibern är varken ett naturmaterial som bomull och siden eller en syntetfiber som polyester, utan ett mellanting där råvaran kommer från skogen medan fibern skapas i en kemisk fabrik.
Myt Viskos är ett naturmaterial eftersom råvaran kommer från träd.
Fakta Viskos hör till de regenererade eller halvsyntetiska fibrerna. Råvaran är förnybar, men fibern existerar inte i naturen utan skapas i en kemisk process.
Viskos går dessutom under flera namn. I USA fungerar rayon som samlingsnamn för alla regenererade cellulosafibrer, och eftersom viskosprocessen står för den stora merparten betyder rayon och viskos i praktiken samma sak. Modal och lyocell hör också till rayon, men de har egna tillverkningsmetoder och utgör egna fibrer.
Bambuviskos är viskos och inget annat
Bambu står ofta på tvättlappen, men beteckningen håller inte juridiskt. EU:s fiberförordning listar vilka fibernamn som får användas på en textiletikett, och bambu finns inte med i den listan. Konsumentverket är därför tydligt med att etiketten ska ange viskos i stället, eftersom den kemiska processen löser upp bambun så att ingen bambufiber finns kvar i det färdiga tyget.
Skillnaden spelar roll för miljöbedömningen. Bambu växer visserligen snabbt och behöver ofta mindre vatten än bomull, men fiberframställningen använder exakt samma kemikalier som all annan viskos. Marknadsföring som lyfter fram råvaran men tiger om processen säger därför ingenting om plaggets faktiska påverkan.
Så tillverkar man viskos steg för steg
Tillverkningen förklarar både materialets egenskaper och dess miljöproblem. Processen består av sex huvudsteg, och kemikalierna kommer in redan från början.
- Flisning och kokning: Fabriken flisar veden och kokar den med lut, så att cellulosan lossnar från lignin och andra ämnen.
- Blekning och pressning: Därefter bleker och torkar bruket cellulosan och pressar den till ark som liknar tjockt papper.
- Behandling med lut: Sedan behandlar man arken med natriumhydroxid, vilket ger så kallad alkalicellulosa.
- Tillsats av koldisulfid: Koldisulfiden gör massan till cellulosaxantat, en trögflytande orange lösning.
- Fällning i syrabad: Maskinen pressar lösningen genom spinnmunstycken ner i ett bad med svavelsyra, där fibern tar form igen.
- Tvätt och garnspinning: Till sist tvättar, bleker och torkar fabriken fibern och spinner den till garn för väv eller stickning.
Kemikalieinspektionen pekar särskilt ut koldisulfid som ett skadligt organiskt lösningsmedel, och myndigheten nämner behandlingen av cellulosa vid viskosframställning som ett av de steg där industrin använder sådana lösningsmedel. Ämnet är giftigt vid inandning och drabbar i första hand fabriksarbetarna, inte den som bär plagget.
Koldisulfiden avgör hur ren processen blir
Steg tre och fyra är de kritiska. Koldisulfid förångas redan i rumstemperatur, vilket betyder att gasen sprider sig i spinnsalen så snart utrustningen läcker. Samma steg ger dessutom svavelväte och andra svavelföreningar, som både luktar illa och bidrar till försurande utsläpp till luft.
Här skiljer sig fabrikerna åt på ett avgörande sätt. En anläggning med slutet kretslopp fångar in gaserna, återvinner svavlet till processen och renar avloppsvattnet före utsläpp. En enklare anläggning ventilerar i stället bort en del och leder resten till närmaste vattendrag.
Det förklarar varför certifieringar och märkesfibrer väger så tungt. Utan dem har du som köpare ingen möjlighet att se vilken av de två fabrikerna som tillverkade tyget, eftersom tvättlappen bara anger fibernamnet.
Fördelar och nackdelar med viskos
Viskos har egenskaper som gör materialet omtyckt i både mode och heminredning. Samtidigt finns svagheter som avgör hur länge ett viskosplagg håller, och de flesta av dem visar sig först i tvättmaskinen.
Fördelar med viskos
Mjukt mot huden och nästan lika slätt som siden. Faller tungt och följsamt, vilket klär klänningar, blusar och kjolar. Andas bra och känns svalt, eftersom cellulosafibern tar upp fukt. Tar dessutom färg mycket väl och kostar en bråkdel av vad siden gör.
Nackdelar med viskos
Tappar upp till hälften av sin styrka när det är blött. Krymper vid för hög temperatur och i torktumlare. Skrynklar lätt och töjer sig utan att fjädra tillbaka. Tillverkningen använder koldisulfid och svavelsyra, som kräver sluten hantering för att inte skada arbetare och vattendrag.
Svagheten i vått tillstånd är den enskilt viktigaste punkten att känna till. Ett viskosplagg som vrids ur för hårt eller hängs blött på en galge drar ut sig permanent, eftersom fibern saknar återhämtningsförmåga.
Är viskos bra eller dåligt för miljön?
Svaret beror på fabriken, inte på fibern. Naturvårdsverket skriver att industrin kan tillverka samma fibertyp på helt olika sätt, och att viskos från ett slutet kemiskt kretslopp med förnybar energi kan vara ett av de bättre alternativen medan konventionellt producerad viskos med dålig avloppsrening och kolkraft kan vara ett av de sämsta.
Det här avgör miljöpåverkan
Enligt Naturvårdsverket sker över 80 procent av klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion i produktionsledet, och skillnaden mellan olika producenter av samma fiber är större än skillnaden mellan olika fibertyper. Att fördubbla ett plaggs livslängd minskar dess klimatpåverkan med nästan 50 procent.
Storleksordningen är värd att känna till. Kemikalieinspektionen anger att ett kilo ny textil kräver mellan 1,5 och 6,9 kilo kemikalier, mellan 7 000 och 29 000 liter vatten samt ger mellan 10 och 40 kilo koldioxidekvivalenter, beroende på fiber och produktionsmetod.
| Uppgift | Siffra |
|---|---|
| Global fiberproduktion 2024 | 132 miljoner ton, upp från 125 miljoner ton året innan |
| Regenererade cellulosafibrer | 8,4 miljoner ton, ungefär 6 procent av all fiber |
| Viskosens andel av dem | Omkring 80 procent |
| Certifierad eller kontrollerad råvara | Ungefär två tredjedelar av produktionen |
| Kemikalier per kilo ny textil | 1,5 till 6,9 kilo |
| Vatten per kilo ny textil | 7 000 till 29 000 liter |
| Klimatpåverkan per kilo ny textil | 10 till 40 kilo koldioxidekvivalenter |
| Svensk textilkonsumtion 2024 | 13,6 kilo per person, en ökning med 2,2 kilo |
Kemikalierna och svavlet
Problemet med konventionell viskos ligger framför allt i koldisulfiden och svavelutsläppen. Tillverkningen sker till stor del i länder där rening och arbetsmiljö varierar kraftigt mellan fabrikerna, och där utsläppen kan nå både luft och vattendrag.
Skogsråvaran är den andra halvan av frågan
Cellulosan måste komma någonstans ifrån, och där ligger nästa problem. Viskosmassa kommer i vissa fall från skogar med högt bevarandevärde, vilket betyder att en fiber kan vara kemiskt välskött och samtidigt bidra till avverkning av värdefull natur. Textile Exchange uppskattar att ungefär två tredjedelar av de regenererade cellulosafibrerna kommer från certifierad eller kontrollerad råvara, och det lämnar alltså en betydande rest.
Certifieringen svarar dessutom bara på var veden kom ifrån. Den säger ingenting om kemikaliehanteringen inne i fabriken, precis som en miljömärkning av tillverkningen inte säger något om skogen. Därför behöver du titta på båda delarna innan du drar en slutsats om ett viskosplagg.
Återbruk slår varje nytillverkad fiber
IVL Svenska Miljöinstitutet har jämfört olika sätt att hantera insamlad textil och kommit fram till att återbruk ger lägst klimatpåverkan, oavsett om plagget får sitt andra liv i Europa eller utanför. Förklaringen är att den tunga belastningen ligger i själva tillverkningen, alltså i det steg som ett återanvänt plagg hoppar över helt.
Samma studie visar att materialåtervinningens främsta fördel jämfört med nyproduktion ligger i lägre vattenförbrukning, medan skillnaden i klimatpåverkan mot förbränning med energiåtervinning i Europa är liten. Det sätter en gräns för hela fiberdiskussionen, eftersom ett begagnat viskosplagg i praktiken blir ett bättre val än ett nytillverkat plagg i vilken fiber som helst.
Så känner du igen bättre producerad viskos
Vill du välja bättre finns tre konkreta hållpunkter. Titta efter certifierad skogsråvara enligt FSC eller PEFC, leta efter miljömärkning som EU Ecolabel, Svanen, Bra Miljöval eller GOTS, och undersök om plagget innehåller en märkesfiber med redovisad tillverkning.
Här är märkesnamnen lätta att blanda ihop. Österrikiska Lenzing säljer viskos under namnet Lenzing ECOVERO, som bär EU Ecolabel och enligt tillverkaren ger minst 50 procent lägre koldioxidutsläpp och vattenanvändning än vanlig viskos. Namnet TENCEL står däremot inte för viskos alls, utan för Lenzings lyocell och modal, som följer andra processer.
Viskos jämfört med lyocell, modal och bomull
Många kallar lyocell och modal för viskos, men de är egna fibrer med egna processer. Skillnaden syns tydligast i valet av lösningsmedel och i hur stor del av det som går tillbaka in i processen.
| Fiber | Tillverkning | Styrka och skötsel | Miljöprofil |
|---|---|---|---|
| Viskos | Cellulosa löst med natriumhydroxid och koldisulfid, fälld i svavelsyra | Svagast av de fyra i vått tillstånd, krymper lätt, kräver 30 grader | Varierar mest av alla, från bland de bästa till bland de sämsta |
| Modal | Samma grundprocess som viskos men med modifierat spinnbad, ofta av bok | Klarar tvätt bättre än viskos och behåller formen längre | Samma kemi som viskos, men Lenzings variant har högre återvinningsgrad |
| Lyocell | Cellulosa löst i organiskt lösningsmedel i slutet kretslopp | Starkast av cellulosafibrerna, krymper minimalt, skrynklar mindre | Lenzing anger att processen återvinner 99,8 procent av lösningsmedlet |
| Bomull | Naturfiber som odlas, ingen kemisk fiberframställning | Starkare våt än torr, tål högre tvättemperatur | Odlingen kräver mycket vatten och bekämpningsmedel |
Lyocell är alltså den tekniskt starkaste cellulosafibern, medan viskos vinner på pris och fall. Vill du läsa mer om skillnaderna finns egna guider till lyocell, modal och bomull.
Vilken av fibrerna passar bäst?
Valet följer plaggets uppgift. Viskos passar när du vill ha fall och glans i ett plagg du använder sällan, exempelvis en klänning eller en blus till fest. Modal håller formen bättre och sitter därför bra i trikå du tvättar ofta, medan lyocell tål mest av de tre och fungerar även i sängkläder, jeans och plagg som ska användas dagligen.
Bomull står lite utanför jämförelsen. Fibern odlas i stället för att framställas kemiskt, den blir starkare när den blöts och den tål högre tvättemperatur, men odlingen kräver mycket vatten och bekämpningsmedel. Ett bomullsplagg klarar alltså hårdare tvätt än ett viskosplagg, samtidigt som råvaruledet väger tyngre.
Viskos egenskaper
Viskos känns igen på tre saker: den mjuka ytan, den lätta glansen och det tunga fallet. Fibern tar upp nästan dubbelt så mycket fukt som bomull, vilket gör att plagget känns svalt mot huden en varm dag.
- Mjukhet: Ligger nära siden, utan sidenets prislapp.
- Fall: Tungt och flytande, vilket klär vida snitt och draperingar.
- Fuktupptagning: God, vilket ger en sval känsla mot huden.
- Färgupptagning: Utmärkt, med djupa och hållbara kulörer.
- Våtstyrka: Låg, alltså svag och töjbar i blött tillstånd.
- Elasticitet: Saknas helt, så tillverkarna blandar ofta in elastan.
- Statisk uppladdning: Låg, så plagget klibbar inte mot kroppen.
- Kemikalietålighet: Svag mot klor och starka alkalier, som bryter ner cellulosan.
Kombinationen förklarar varför viskos dyker upp överallt i butiken. Materialet ger ett dyrare intryck än priset motiverar, men det kräver varsam tvätt för att behålla den effekten.
Viskos i blandningar
Ren viskos är ovanligt i trikå. Tillverkarna blandar därför in några procent elastan för att plagget ska återta formen, eller polyester för att öka slitstyrkan och minska skrynklingen. Blandningen ärver dock viskosens tvättkrav, så du tvättar en tröja i viskos och elastan i 30 grader ändå.
Samtidigt gör blandningar plagget svårare att återvinna. Dagens anläggningar hanterar rena fiberflöden bäst, och en väv av cellulosa och polyester kräver kemisk separering innan materialet kan bli ny fiber. Det talar för att välja så ren fibersammansättning som möjligt när egenskaperna tillåter det.
Var används viskos?
Viskos finns i tre huvudsakliga sammanhang. Användningen följer materialets fall och glans snarare än dess slitstyrka, vilket förklarar varför fibern dominerar i festplagg och saknas i arbetskläder.
- Kläder: Klänningar, blusar, kjolar, vida byxor, foder och sommarplagg
- Heminredning: Mattor, gardiner, kuddfodral och överkast
- Accessoarer: Sjalar, halsdukar och detaljer där glansen gör nytta
I mattor är viskos däremot ett tveksamt val. Fibern tål varken fukt eller nötning särskilt väl, och en viskosmatta i en hall får ofta fläckar som inte går att tvätta bort.
Krymper viskos och hur tvättar du det?
Ja, viskos krymper om du tvättar det för varmt eller torktumlar det. Orsaken är att fibern sväller när den blir blöt och sedan drar ihop sig när den torkar, särskilt om värmen är hög. Krympningen sker främst vid första tvätten och går inte att tvätta tillbaka.
Om plagget redan har krympt
Blöt plagget i ljummet vatten med en skvätt hårbalsam, låt det ligga omkring tio minuter och skölj lätt. Rulla det sedan i en handduk, lägg det plant och dra försiktigt ut tyget till rätt mått medan det är fuktigt. Metoden fungerar bäst på lätt krympta plagg och ger sällan tillbaka mer än någon centimeter.
Den låga våtstyrkan är det andra problemet. Viskos tappar upp till hälften av sin styrka i blött tillstånd, vilket gör att sömmar kan ge vika och att plagget drar ut sig om du hanterar det hårt. Följande rutin håller plagget i form.
- Tvätta i 30 grader: Använd fintvätt eller ullprogram, aldrig varmare än plaggets tvättråd anger.
- Centrifugera lågt: Håll dig runt 400 varv, eftersom hög centrifugering skrynklar och töjer fibern.
- Hoppa över torktumlaren: Värmen krymper plagget och nöter ytan så glansen mattas.
- Torka plant: Lägg plagget på en handduk i stället för att hänga det blött, så tynger inte vattnet ut det.
- Forma medan det är fuktigt: Dra försiktigt plagget till rätt mått innan det torkar helt.
- Vädra i stället för att tvätta: Vädring räcker ofta för cellulosafibern, och varje tvätt sliter på plagget.
Blir plagget ändå skrynkligt fungerar ånga bättre än strykjärn direkt mot tyget. Stryk på låg värme och alltid från avigsidan, gärna genom en tunn bomullsduk. Rätt förvaring gör dessutom stor skillnad, eftersom vikta viskosplagg behåller formen bättre än hängande plagg.
Fläckar och vattenmärken
Viskos får lätt ringar av vatten. Orsaken är att fibern sväller där den blir blöt, vilket ger en synlig kant när tyget torkar ojämnt. Fukta därför hela plagget eller hela partiet i stället för att bara pricka på själva fläcken, så syns ingen övergång efteråt.
Fettfläckar kräver mer försiktighet. Gnugga inte, eftersom nötningen luggar upp ytan och matterar glansen. Lägg i stället talk eller majsstärkelse på fläcken, låt pulvret ligga några timmar och borsta bort det innan du tvättar plagget varsamt.
Är viskos elastiskt och slitstarkt?
Viskos töjer sig men fjädrar inte tillbaka. Till skillnad från elastan saknar fibern återhämtningsförmåga, vilket betyder att armbågar, knän och axelpartier gradvis töjer sig. Därför blandar tillverkarna ofta in några procent elastan i trikåplagg.
Slitstyrkan är måttlig även i torrt tillstånd. Nötningståligheten är låg, så tyget tunnas ut där plagget skaver, exempelvis mot en väska eller en stolsrygg. En viskosblus håller i flera år vid varsam skötsel, medan ett viskosplagg du tvättar varje vecka i 40 grader tappar formen på en säsong.
Det talar för att välja viskos till plagg du använder sällan snarare än till vardagsplagg som ska tåla allt. Vill du väga materialval mot livslängd finns en genomgång av vad som kännetecknar kvalitetskläder.
Det nya producentansvaret för textil
EU skärper reglerna kring textilavfall i flera steg, och de sista stegen ligger några år framåt. Sedan den 1 januari 2025 ska du sortera ut textilavfall separat från hushållssoporna, ett krav som gäller i hela EU. Ett utslitet viskosplagg hör alltså inte längre hemma i den vanliga soppåsen.
Nästa steg flyttar kostnaden till den som tillverkar. EU:s reviderade avfallsdirektiv trädde i kraft den 16 oktober 2025 och inför ett utökat producentansvar, alltså principen att företag som sätter kläder, skor och hemtextil på marknaden också ska bekosta insamling, sortering, återanvändning och återvinning när produkterna blir avfall.
| När | Vad som händer |
|---|---|
| 1 januari 2025 | Separat insamling av textilavfall blir obligatorisk i hela EU |
| 16 oktober 2025 | EU:s reviderade avfallsdirektiv träder i kraft och inför producentansvar för textil |
| 19 juli 2026 | Förbud för stora företag mot att förstöra osålda kläder, klädtillbehör och skor |
| 13 november 2026 | Naturvårdsverket ska senast nu redovisa hur Sverige ska genomföra ansvaret |
| Juni 2027 | Sverige ska senast nu ha antagit nationell lagstiftning om producentansvaret |
| April 2028 | Sverige ska ha ett nationellt system för producentansvaret på plats |
| April 2029 | Även mikroföretag ska uppfylla kraven |
Ingen vet ännu hur avgifterna ska se ut, eftersom Naturvårdsverket fortfarande arbetar med sitt regeringsuppdrag. Riktningen framgår däremot av direktivet, som talar om styrande avgifter. Med andra ord ska plagg med lång livslängd och god återvinningsbarhet kosta producenten mindre än kortlivade plagg gör.
Ett parallellt steg tar sikte på överproduktionen. Sedan den 19 juli 2026 förbjuder EU:s ekodesignförordning stora företag att förstöra osålda kläder, klädtillbehör och skor, och berörda företag ska dessutom öppet redovisa hur de hanterar osålda varor. För medelstora företag gäller förbudet först från den 19 juli 2030, medan små företag och mikroföretag står utanför helt.
Vad reglerna betyder för dig som konsument
På kort sikt märker du förändringen mest i sopsorteringen. Trasiga viskosplagg lämnar du till kommunens insamling av textilavfall, med undantag för strumpor och underkläder samt textil som är möglig, angripen av skadedjur eller så smutsig att den avsevärt försvårar återbruk och materialåtervinning. Kommunen anger vad som gäller där du bor.
På längre sikt påverkar avgifterna själva sortimentet. Ett plagg i dåligt producerad viskos som tappar formen efter en säsong väntas bli dyrare för företaget att sätta på marknaden, vilket ger tillverkarna ett ekonomiskt skäl att välja bättre fiber och sy plagg som håller. Vill du läsa mer om drivkrafterna bakom snabba kollektioner finns en genomgång av snabbmodets affärsmodell.
Så väljer du viskos med gott samvete
Det viktigaste rådet gäller alla material och inte bara viskos: använd plagget länge. Naturvårdsverket räknar med att en fördubblad livslängd nästan halverar klimatpåverkan, förutsatt att det ersätter ett nyproducerat plagg. En genomtänkt kapselgarderob gör det enklare, eftersom varje plagg då får fler användningar.
Handlar du nytt är märkesfibern och certifieringen de enda spåren du som konsument har att gå på, eftersom vanlig viskos aldrig redovisar vilken fabrik den kommer från. Ett begagnat viskosplagg slår dessutom alla nyproducerade alternativ, oavsett hur fibern tillverkats, vilket är en av poängerna med att handla begagnat.
Blir plagget utslitet hör det inte i soppåsen. Kommunen tar emot textilavfall separat och ger också besked om var du kan lämna in kläder som fortfarande går att använda. Fler konkreta steg för garderoben finns i guiden om hållbara kläder.
Vanliga frågor om viskos
Är viskos ett naturmaterial?
Nej, viskos hör till de regenererade eller halvsyntetiska fibrerna. Råvaran är cellulosa från trä, alltså förnybar, men fibern uppstår först i en kemisk process med natriumhydroxid, koldisulfid och svavelsyra och existerar inte i naturen.
Krymper viskos i tvätten?
Ja, viskos krymper vid för hög temperatur och i torktumlare. Tvätta i 30 grader på fintvätt, centrifugera lågt och torka plagget plant på en handduk, så håller sig måtten.
Vad är skillnaden mellan viskos och rayon?
Rayon är samlingsnamnet för alla regenererade cellulosafibrer, medan viskos är den variant som kommer ur viskosprocessen. Eftersom viskos står för merparten av produktionen betyder orden i praktiken samma sak.
Är viskos varmt eller svalt att bära?
Viskos känns svalt eftersom fibern tar upp fukt och leder bort den från huden. Materialet isolerar dåligt, vilket gör det till ett sommarmaterial snarare än ett vintermaterial.
Är TENCEL samma sak som viskos?
Nej, TENCEL är Lenzings varumärke för lyocell och modal, inte för viskos. Lenzings viskos heter i stället ECOVERO och bär EU Ecolabel. Enligt tillverkaren ger ECOVERO minst 50 procent lägre koldioxidutsläpp och vattenanvändning än vanlig viskos.
Kan man stryka viskos?
Ja, men stryk på låg värme och från avigsidan, gärna genom en tunn bomullsduk. Ånga fungerar bättre än direkt kontakt, eftersom hög värme kan ge blanka märken i tyget.
Är viskos bättre än polyester?
Viskos andas bättre och släpper ingen mikroplast, medan polyester är starkare och tål tvätt bättre. Ur miljösynpunkt avgör produktionsförhållandena mer än fibervalet, enligt Naturvårdsverket.
Är bambuviskos bättre än vanlig viskos?
Nej, inte automatiskt. Bambu växer snabbt och behöver ofta mindre vatten än bomull, men fiberframställningen använder samma kemikalier som för all annan viskos. EU:s fiberförordning tillåter dessutom inte bambu som fibernamn, så etiketten ska ange viskos.
Får jag slänga viskos i soppåsen?
Nej, du ska sortera ut textilavfall separat sedan den 1 januari 2025. Undantag gäller strumpor och underkläder samt textil som är möglig, angripen av skadedjur eller så smutsig att den avsevärt försvårar återbruk och materialåtervinning.
Vad innebär det nya producentansvaret för textil?
Företag som sätter kläder, skor och hemtextil på marknaden ska bekosta insamling, sortering, återanvändning och återvinning av textilavfallet. Sverige ska ha ett nationellt system på plats senast i april 2028, och Naturvårdsverket redovisar sitt förslag till utformning senast den 13 november 2026.
Är viskos biologiskt nedbrytbart?
Själva cellulosafibern bryts ned i naturen, till skillnad från polyester. Färgämnen och efterbehandlingar följer däremot med, och ett utslitet plagg hör därför till textilinsamlingen och inte till komposten.
Fler materialguider